Flerspråkighet i förskolan

Som förskollärare får man möjlighet att träffa och lära känna många härliga barn, var och ett med sin egen personlighet och identitet. I den barnaskaran som vi möter kan barnen komma från världens alla hörn och ha väldigt olika kulturella erfarenheter. Det är därför viktigt att tänka på hur vi bemöter barnen när de kommer till förskolan. Emma Almingefeldt[1] redogör för hur viktigt det är att som pedagog bemöta barn från ett annat land på ”rätt sätt”.  Vi måste tänka på att dessa barn kan ha varit med om otroligt tragiska händelser, allt från krig till att bli splittrad från sin familj. Som pedagog är det viktigt att vi visar barnen respekt och att vi finns där för dem och lyssnar på dem, även om vi kanske inte förstår vad de säger. Att finnas där som en trygghet för barnen är bland det bästa vi kan göra i situationer där barn kommer till Sverige utan några förkunskaper i svenska eller engelska. Självklart kan det vara en svår situation för både barnet och pedagoger men det handlar om att göra det bästa av det utgångsläget som finns och att sedan bygga vidare därifrån.

Nyckelord/begrepp som Almingefeldt nämner är stabilisera, återskapa trygghet och tillit, stödja föräldrarna, stöd i ett socialt nätverk och uppmärksamma behov av särskilt stöd. Även om vi ibland kan känna oss hjälplösa finns det mycket som vi faktiskt kan göra för att hjälpa barnet och dess familj. Vi kan som sagt finnas där för barnet, visa trygghet och tillit. Försöka hjälpa föräldrarna att komma in i ett socialt nätverk genom att presentera dem för andra föräldrar som har sina barn förskolan. Försöka få hjälp av en modersmålspedagog som kan vara med barnet under bland annat samlingar.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 9) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn:

- utvecklar sin identitet och känner trygghet i den.
- utvecklar nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.

- känner sig delaktig i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.

Kursmål
Efter genomgången kurs skall studenten på fördjupad nivå kunna:

- redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål.

Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på internet: Läroplan för förskolan

[1] Emma, Almingefeldt. Flerspråkighet i förskolan. Högskolan i Borås, 21012015 & 17022015.

Skapa i, genom, om och med bild

Att skapa är verkligen det roligaste jag vet! Det spelar egentligen ingen roll vad det är, på vilket sätt eller i vilket material utan huvudsaken är att jag får vara kreativ och låta fantasin flöda.

Idag har vi skapat i, genom, om och med bilder. En fantastisk rolig aktivitet.
Vi fick fri tillgång till allt material i hela bildsalen, vilket inte är lite material! Vi fick utifrån en större bild mäta ut en liten ruta i storlek med ett frimärke och på olika sätt tolka den lilla bilden med hjälp av olika färger och material. Allt från att limma, klippa och klistra till måla med akvarellfärg, kol, pastellkritor, glitterfärger osv.

Vi fick möjligheten att experimentera med olika färger på olika papper och blanda i kryddor, mjöl, olja, kakao osv i färgerna. Det visade sig att val av papper vid användning av en viss färg faktiskt spelar stor roll. Pastellkritor som gärna blir lite klumpiga och oljiga på "vanligt" slätt papper gör sig otroligt bra på ett lite ludet papper som är anpassat för just pastellkritor.

Välj en bild och ta ut en liten ruta i storlek men ett frimärke. Tolka bilden i mindre format med hjälp av olika papper, textilier och färger. Kopiera bilden i färg i en kopieringsmaskin och ta ut 12 små kopior. 

Skapa olika mönster av de 12 små kopiorna. både symmetriska - asymmetriska, abstrakta - konkreta osv. Låt fantasin flöda fritt!

Tolkning i gråskala gjord med hjälp av kolpennor. Målat på papper speciellt för kolpennor.

Prova på pastellkritor (kladdkritor). På vänster sida är det "vanligt" svart papper. Det syns att kritorna inte riktigt samarbetar med pappret. Känslan är svår målad och intrycket är  kladdigt och klumpigt. Till höger där emot är det ett ljusare papper som är lite ludet, nästan som sammet. Där kommer kritorna helt till sin rätt. Det är enkelt att måla och färgen verken kladdar eller klumpar. 

                                              Måla med flaskfärg, glitterpennor och glitter.

Skapa vackra skiftningar med bruna nyanser av kol.

Akvarellmålning på riktigt akvarellpapper.

Akvarellmålning på ludet papper för pastellkritor.

Aktiviteter som den jag fick pröva på idag kan vara svårt att genomföra på en förskola dels på grund av ekonomiska skäl men också med miljön i bakhuvudet. Även om det skulle vara otroligt roligt och spännande är det tyvärr verken ekonomiskt eller ett bra miljötänk att släppa lös en barngrupp i ett rum med fri tillgång till material. Det jag kommer att ta med mig från den här aktiviteten är dock att jag gärna genomför några av experimenten lite då och då med barnen. Som ett återkommande inslag kanske 1 gång i veckan eller varannan vecka med en liten grupp barn åt gången. Jag tror också att det är viktigt att samtala med barnen kring konsumtion, förbrukning och återvinning. Jag kände själv att jag tyckte att det kändes väldigt fel att bara förbruka för förbrukandets skull under aktiviteten. 

Något jag känner skulle vara extra roligt i barngrupp är att pröva att måla med olika kryddor och matvaror. Jag tror att det ger en vidare upplevelse eftersom att det är fler sinnen som får arbeta än om med bara målar med vanlig flaskfärg eller vattenfärg. Tänk att få experimentera sig fram till olika dofter och konsistenser. Vad spännande det skulle vara! Hur är det egentligen att måla med filmjölk, mjöl, kakao, matolja eller curry? 

Innan en aktivitet genomförs måste självklart en inventering av eventuella allergier i barngruppen göras!

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.10) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga at använda sig av, tolka och samtala om dessa.

I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, s. 20) redogörs för att i undervisningen ska eleverna ger möjlighet att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt. 

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på internet: Läroplan för förskolan

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på internet: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Musik workshop

Vilken dag!

Idag hade vi workshop i musik med Karin Lindahl[1] och spenderade hela dagen i musiksalen på högskolan. Vi fick en genomgång i vad puls, rytm och takt är och skillnaden mellan dessa. Vi fick tips på olika övningar och aktiviteter som man kan göra i förskolan tillsammans med barnen. Det var väldigt roligt för vi fick själva prova på övningarna och aktiviteterna, vilket gjorde att man förstod aktiviteten bättre och förhoppningsvis kommer ihåg den bättre med.

Vi sjöng olika sånger med olika rörelser, både nya och sådana man kände igen sedan tidigare.

Vi fick även tips på olika material och instrument som man kan använda tillsammans med sångerna.

Maracasägg är ett instrument som är både otroligt roligt och något som alla barn oavsett ålder kan använda. Vi fick tips på sånger där man kan sitta still och bara skaka äggen till rytmen i låten men också tips på sånger där man rör på hela kroppen och där varje rörelse gör att äggen låter.
Här får barnen bland annat träna, puls, rytm, takt, hörsel, samarbete, språk, motorik och kroppsuppfattning. 

Vi fick också lära oss hur vi som pedagoger kan använda oss av ett piano i en aktivitet på ett enkelt sätt utan ett egentligen kunna spela. I aktiviteten delas barnen upp i fyra olika "lag" fjärilarna, myrorna, hästarna och dinosaurierna. "Lagen" ställer sig i var sitt hörn av rummet och i mitten ligger det en häxa och sover. (Häxan spelas också av ett av barnen.) Pedagogen spelar olika enkla melodier som är sammansatta några få tangenter på pianot, exempelvis varannan vit, de svarta med den högra pedalen nertryckt osv. Varje "lag" har sin melodi och häxan har sin. När pedagogen spelar exempelvis fjärilarnas melodi ska de flyga ut ur sitt bo. Häxan sover fortfarande, men vaknar när pedagogen plötsligt byter till häxans melodi. Häxan ska då försöka ta en av fjärilarna innan de hinner in i boet igen. Lyckas häxan blir den tagna fjärilen häxa och häxan blir fjäril.
Leken påminner om "Björnen sover" leken.

Här får barnen bland annat träna motorik (grov), hörsel, rumsuppfattning, minne och reaktionsförmåga.

Vi fick även sitta i en ring och hålla i ett stort tygstycke, i detta fall ett blått som skulle symbolisera havet. Vi fick pröva på att spänna tyget så att havet var helt spegelblankt, skaka fort och långsamt med händerna för att skapa vågor på havet. Sedan släpptes det ut en liten båt på havet. Vi sjöng olika låtar om havet och om båtar och samtalade om vad vi hade för erfarenheter av vatten, båtar och hav.
Här får barnen träna på bland annat samarbete, minne, språk och motorik (grov och fin).

Den sista aktiviteten vi fick göra var att sätta oss i en ring med händerna bakom ryggen och blunda. Vi fick så var sin själ i händerna. När vi öppnade ögonen skulle vi förklara hur föremålet bakom ryggen kändes och vilken färg vi trodde att det var. Vi fick ta fram sjalen och ställa oss upp. Vi delades in två och två och skulle härma den andres rörelser som den gjorde med sjalen. Det sattes på musik i bakgrunden och vi fick dansa med sjalen till musiken. Vi ställde oss i en ring och gick runt i takt med musiken och turades i ordning om att göra en rörelse med sjalen som de andra skulle härma. Till sist sattes en lugnare låt på och vi fick lägga oss på golvet med filten som täcke över oss och varva ner. I den här aktiviteten får barnen bland annat träna på motorik (grov och fin), minne, känsel, språk, rumsuppfattning, kroppsuppfattning, härma och samarbete.

Det har varit en otroligt rolig och givande dag! De exempel som jag tagit upp ovan är endast en liten del av allt vi lärt oss under dagen. Musik är ett verkligen ett ämnesintegrerat område där flera olika ämnen ryms i ett. Väldigt inspirerande! Ferm Thorgersen (2012, s.79) redogör för hur viktigt det är med nya erfarenheter inom musik. Mycket av det som barnen lär sig i och genom musiken kan de använda sig av i många andra ämnen också. Nya erfarenheter och kunskaper skapar en "jag kan" känsla som är viktig för alla människor oavsett ålder. 
 

Läroplanen för förskolan om musik:
I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.7, 10) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycks former som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet om musik:
I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11 s. 100) redogörs för att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former. Undervisningen ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet.

Kursmål:
Efter genomgången kurs skall studenten på fördjupad nivå kunna:

. redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.
- Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.
- utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.

Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på internet:Läroplan för förskolan

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på internet: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för fröskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

---

[1] Karin, Lindahl. Workshop Musik 1. Högskolan i Borås, 2015-02-10

En dag på Navet

I förra veckan fick vi möjlighet att besöka Navet i Borås.
Vi började dagen med en rundvandring i Navets olika delar/miljöer. Det är helt otroligt hur mycket kreativitet och spännande lösningar som kan rymmas inom fyra väggar. Man blir verkligen tagen av allt som ögat tar in. Under tiden vi gick rundvandringen fick vi två frågor att ha i bakhuvudet.

1. Vilka estetiska uttryckssätt finns och lyfter de rummen?

2. Vilka olika material finns och på vilket sätt används de i miljön?

Det krävdes inte många steg innan jag insåg hur mycket färg, belysning, höjdskillnader och textilier påverkar ett rums känsla. Varje rum har en "egen" färg med olika textilier och belysningar som framhäver temat i rummet. Vattenrummet är blått med tunna och skira nästan svävande våg inspirerade textilier som rör sig med hjälp av ventilationen.

De utnyttjar verkligen hela rummet, med färg och målningar på golvet, textilier i taket och på väggar och spännande färgval. De har även använt sig av många olika slags belysningar som förstärker rummets färg och form. Det finns bland annat riktade spotlights, olika fot och taklampor och egentillverkade lampor av kreativa material så som en sil som man vanligtvis har till matlagning.

Materialen som de använt i de olika rummen kan vara allt från mer "ovanliga" val som en sil omgjort till lampa till vanliga fotlampor fastskruvade upp och ner i taket. De har klipp ut tunna remsor av tyg och satt upp i taket som en djungel av härliga nyanser av grönt. De använder tyg till så mycket mer än bara gardiner. Det sitter speglar lite överallt, både vanliga, konkava och konvexa. Fotografier på natur, djur och människor på både nära och långt håll. Det skapar en miljö där gränsen mellan ute och inne inte är lika tydlig som i många andra situationer.

Både rundvandringen och den reflektion som vi fick göra gav mig en enorm inspiration till att utveckla navets idéer och sätta dem i förskolans verksamhet. Tänk bara hur mycket man kan göra med belysningen i lokalerna. En början skulle vara utveckla de traditionella lysrören. kanske kan man måla på själva lampskyddet som ofta sitter utanför lysrören så att ljuset  i rummet blir en annan färg. kanske till och med måla ett roligt mönster. Att få in mer textilier i förskolan kan vara svårt med tanke på både brandrisk och bakteriespridning. Annars finns det även där oändliga möjligheter för att skapa en mer inspirerande verksamhet. Kanske kan man istället komma över en burk färg till bra pris och måla en fondvägg i en rolig färg eller med ett roligt mönster. Det finns mängder av enkla saker man kan göra för att utveckla verksamhetens lokaler.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev.2010, s. 11) står det att arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Vikten av en inspirerande och utvecklande miljö som inbjuder till lek, kreativitet, lärande och skapande är därför stor i förskolan.

Under eftermiddagen fick vi en kort föreläsning om varför det är viktigt att tänka hållbart och återvinnande för att skapa en bra framtid åt våra nästkommande. Vi fick bland annat se otroliga bilder på olika skapelser som man kan tillverka av saker som anses "gjort sitt". Det viktigaste man bör tänka på när man vill skapa av återvunnet material är att det man skapar bör vara i samma material. Man kan självklart blanda exempelvis mjuk och hårdplats, huvudsaken är att man håller sig till plast. Likadant är det med papper, glas, textil osv. Anledningen till det är att det ofta blir ännu svårare att sortera materialet sen om man blandat många olika material.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev.2010, s.7) står det att förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.

Vi fick skapa egna saker av återvunnet material, både till vuxna och till barn där vi skulle ha ett syfte med det skapade. En rolig och lärorik aktivitet som krävde en hel del tänkande från oss deltagare. Att skapa med återvunnet material är en aktivitet som man absolut kan göra med barnen på förskolan. I en sådan aktivitet får man in både samtal kring återvinning och hållbar utveckling samtidigt som man gör en roligt aktivitet där barnen får tänka och skapa själva.

Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98 rev 98. [ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på internet: Läroplan för förskolan