Matematik finns i allt

Vi har fått förmånen att träffa Carina Mattsson[1], en förskollärare som inriktat sig extra mycket på matematiken i förskolan. Vilken inspirerande dag! Jag är fortfarande helt mållös över hur mycket roligt man kan göra med matematik i förskolan. Vi fick en hel dag med bara tips och idéer som man kan sätta direkt i praktiken. Nedan kommer en lista på några av de tips och idéer som vi fick med oss från dagen.

Vi möttes av ett helt bord uppdukat med inspirerande material!

Röströr och röstkulor

Med hjälp av ett röströr med passande kulor i olika färger kan man enkelt rösta om olika saker tillsammans med barnen. Man kan rösta om det mesta, allt från vilken frukt barnen tycker det ska finnas mest av i fruktskålen till om barnen vill ha luciafirande för föräldrarna eller inte. Efter att man har röstat kan man samtala om vilket alternativ som fick flest och färst röster (få, färre, färst). Det kan vara bra att tänka på minoritetsrösterna ibland med.

Röströr och röstkulor. Om man inte har ett röströr kan man ta hjälp av klossar eller kaplastavar.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010 s. 8, 12) redogörs för att förskollärare ska ansvara för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll.

Mat och sovklocka

En väldigt rolig och smart idé är att tillverka en mat och sovklocka liknande den som Skalman i Bamse sagorna har. Det viktiga är att man använder sig av en köksklocka i plast så att den inte går sönder om man tappar den. Sedan klipper man bort minut och sekund visaren (i förskolan räcker det gott med att hålla reda på timvisaren, de andra visarna kan man lägga på längre fram i utvecklingen). När man har klippt bort minut- och sekundvisaren klistrar man fast bilder som föreställer vad som händer på de fasta tiderna på avdelningen. På det här sättet konkretiserar man tid på ett bra sätt för barnen. Man kan även göra en liknande klocka fast med bilder på barnen uppsatta på det klockslag när de blir hämtade.

Mat och sovklocka

Ut i naturen ska vi gå

Ute i naturen finns det väldigt mycket matematik. Tar man vara på naturen och alla olika platser kan man få mycket med sig gratis. Hittar man rinnande vatten kan man samtala om kretslopp. Man kan göra sagor, berättelser, leka och sjunga sånger exempelvis Pomperipossa där barnen måste tänka ut vem det är som saknas. Om man ha med en halsduk eller ett tygstycke med olika färger ut i skogen kan barnen få samla olika föremål i naturen som har så lika färg som möjligt som de på tyget. Att samla kottar är en rolig aktivitet. När man sedan har samlat en liten stund kan man pröva om kottarna räcker för att lägga runt en kompis. Solem & Heiberg & Reikerås (2004, s. 44-45) talar om att uppleva matematiken med hela kroppen genom alla sinnen. Kanske är det något att fundera över även i andra ämnen?

Matematik vi lär oss i naturen - fantasi, teknik, rumsuppfattning, motorik, lägesord, material, massa, täthet, hårt, mjukt osv.

I skogen kan man göra massor av saker som innehåller matematik!

Att alltid ha en väska färdigpackad att bara ta med sig när det är dags för utflykt är ett tips som jag verkligen tyckte var bra. Saker som vi fick förslag på att ha i väskan var: insektsburkar med sugrör, förstoringsglas, vattenfärg och penslar (tillverka och måla saker på plats i naturen), kikare, burk med förstoringsglas, snöre, sax, kamera, bygg klämmor i olika storlekar (om man vill bygga en koja med hjälp av att tygskynke), sekatör, växtpress, plåster och vatten.

Tips på saker som är bra att alltid ha i skogsryggsäcken!

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning, och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.

På gården finns matte
På gården kan man också göra det mesta. Vi fick tips om att dramatisera sånger exempelvis "Fem sina fåglar satt på en gren" och plocka löv tillsammans med barnen som man sedan kan göra en härlig naturmobil av. Viktiga nyckelord att tänka på i arbetet med matematiken på gården är kreativitet, fantasi, variation och utmaningar. Barnen vill ofta kunna jobba på gården. Därför är det bra med mycket lösa saker. Barn behöver inte många leksaker, de behöver mycket att leka med.

En rolig aktivitet kan vara att som pedagog göra en skatt karta över gården och gräva ner eller gömma en skatt som barnen med hjälp av skatt kartan och stöd av vuxen ska hitta. Skatten kan vara frukten till mellanmålet, en guldmålad sten (guldklimp) etc.

Göra naturmobiler eller kanske ett spindelnät.

Missa inte matten i hallen

Para ihop. Ett till ett principen. 1 knapp 1 knapphål.

Temperaturen inne och ute - Vad behöver vi ha på oss?

Färger

Mönster

Spegel - Hur ser jag ut? Är jag symmetrisk? Är jag symmetriskt klädd?

Tid - Ska vi gå någonstans idag när vi är ute? Hur lång tid tar det i så fall att gå dit?

Genom att ta steg- för steg bilder på varje barn under påklädning innan utevistelse och sedan sätta upp bilderna vid barnets plats uppmuntrar vi barnen att klara av att klä på sig själva. Det ger en "jag kan" känsla.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.

Vikten av mitt förhållningssätt som pedagog

Hur kan jag få barnen att tänka, reflektera och diskutera?

Ställer jag öppna frågor? Ex. Hur gjorde du det? Hur visste du det? Varför gjorde du så?

Får barnen tänka och berätta själva?

Kom ihåg att barn älskar att lösa problem! Låt barnen tänka rörligt, det finns inga rätt eller fel! Palmer (2011, s. 9) förklarar vikten av att inte begränsa matematiken för barnen. Att som pedagog inte fastna i siffror och tabeller. Barn lär i vardagliga situationer och därför är det där vi pedagoger bör lägga vårt fokus. 
 

Kursmål
Efter genomgången kurs skall studenten på fördjupad nivå kunna:
- förhålla sig kritiskt till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Tips på bra och inspirerande böcker!

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010)  Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på internet: Läroplan för förskolan

Palmer, Anna (2011). Hur blir man matematisk? : att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. 1. uppl. Stockholm: Liber

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

---

[1] Carina Mattsson. Matematik i förskolan. Högskolan i Borås, 2015-03-12.

Forumspel

Forumspel

Forumspel enligt Fihn [1] är en pedagogisk metod som kan säga en del om vår yrkesroll och som gör oss mer handlingsberedda. Genom att använda sig av forumspel får man hjälp med att uttrycka sig för att utforska, förstå och förändra verkligheten/ vardagen. Man analyserar motsättningar och konflikter under kreativa former och arbetar med VI som en homogen grupp.

Målet med forumspel är att:
- Förvandla åskådaren från passiv varelse till aktiv medspelare.
- Ge människan möjlighet till att träna inför verkligheten och förbereda för framtiden.
- Bryta inre och yttre förtryck.
- Blir medveten om egna tankar och värderingar. 

I forumspel gör man värderingsövningar och gestaltningsövningar.

Fihn menar på att vi inte kan ändra förhållanden, men att vi kan ändra vårt förhållningssätt.

Planering för forumspel:

1, Planera för 3-5 min
2, Planera handlingen i AUKTIONER
3, Man bör inte ha samma roll som i verkligen
4, Planera ”uppe på golvet”
5, Planera en muntlig sammanfattning

---

[1] Gunilla Fihn. Drama. Högskolan i Borås, 2015-03-12.

En dag med papper och lera

Under ett andra tillfälle i bildsalen fick vi möjligheten att pröva på ett göra eget papper samt känna på och skapa med olika sorters lera.

Att göra eget papper kan låta som en evighetsprocess men är i själva verket ganska enkelt och roligt. Det kräver lite förberedelser men är inte någon dyr aktivitet.

Material vi använde oss av är:

Returpapper ex. tidningspapper

Vatten

Plastback eller en större burk/skål

Stavmixer

Träram med finmaskigt nät

Hela tidningar

Handduk eller annat tyg

Vi började med att hälla upp vatten i backen/bukren och klippa ner returpapper. När vi tyckte att "massan" av returpapper och vatten verkade lagom tjock så blandade vi allt med hjälp av stavmixen. När massan fått en bra konsistens som vi var nöjda med så doppade vi i träramen. Vi märkte snabbt att man får vara försiktig när man tar upp ramen så att inte massan åker av. Efter att vi tagit upp ramen lade vi den med pappersmassan neråt mot en hel tidning. Det enklaste var att lägga tidningen över ramen med massan uppåt och sedan vända allt så att tidningen kom underst på bordet. För att få massan skulle släppa från ramen och fästa på tidningen tog vi en handduk/ torrt tidningspapper och gnuggade mot nätet på ramen för att samla in allt överblivet vatten i massan. Efter en liten stunds gnuggande så lossnade massan från ramen och fastande på tidningen. Sen var det bara att låta det torka några dagar! Vi prövade även att hälla i olika färger, glitter och andra material i vattnet som kan vara roliga att ha i pappret. Det kan också vara roligt att måla pappret efter att det torkat.

Här får vi en genomgång om hur processen går till när man gör eget papper.

Självklart måste en pedagog vara med och hålla i stavmixen.

Säkerheten är viktig!

Man kan självklart pynta sitt papper.

 På bilden till vänster blandade vi i vit färg och glitter i pappersmassan och
på bilden till höger hällde jag på glitter och färgade pappersbitar efter. 

Man kan även göra pappersfigurer med hjälp av papper, tapetlim och vatten.

Här får vi en genomgång av hur man kan använda papper från dokumentförstöraren.

Vi fick även pröva på att känna och skapa med olika sorters lera. Det är otroligt hur många olika färger och texturer lera kan ha. Vi fick pröva att arbeta med tre olika jordleror och en modellera. Det finns en markant skillnad mellan jordlera och modellera. Jordleran stelnar om man låter de stå framme efter att man format den. Modellan däremot behåller sin mjukhet och går att använda om och om igen. Man kan därför välja lera efter behov i den aktivitet man ska göra.

Innan vi packade upp leran ur plastförpackningarna fick vi pröva att gå på dem.

Det var verkligen en häftig upplevelse. Något som man absolut kan ta med till förskolan!

Modellera finns i en mängd olika färger och det roliga är att man kan blanda färgerna för att få olika nyanser av varje färg. Vi fick pröva på att göra egna färgcirklar (utefter en mall).
En rolig aktivitet som man absolut kan göra med de äldre barnen på förskolan!