Didaktiskt material, planering del 1

Vi har som uppgift under vårens VFU-period (Verksamhets Förlagda utbildning/praktik) att skapa ett didaktiskt material och använda det tillsammans med barnen. 

Frågan är dock...vad är ett didaktiskt material?

Under kursintroduktionen inför den här kursen fick vi reda på att vi skall skapa ett didaktiskt material som vi skall ha med oss ut på vårens VFU. För några dagar sedan fick vi även en föreläsning av Lena Lyckeståhl[1] kring vad ett didaktiskt material är för något.

När man skapar ett didaktiskt material bör man utgå ifrån barnets erfarenhetsvärld. Man bör som i allt annat i förskolans värld utgå ifrån det kompetenta, undersökande och nyfikna barnet. Både barnsynen och kunskapssynen är viktig. Det handlar om att vidhålla barnens intresse vid något. 

Materialet kan egentligen vara vad som helst så länge man kan motivera det och har ett klart och tydligt syfte och en koppling till Läroplanen. Ett helt vanligt A4 papper kan med andra ord vara ett didaktiskt material så länge ett tydligt syfte och koppling till Läroplanen finns med.

Vi fick följande frågor som ett hjälpmedel i planeringen av vårt material:

- Vad intresserar mig? (Det är lättare att få med barnen på det som man själv visar intresse för.)

- Vad tycker jag är roligt?

- Hur kan jag ta vara på det och använda det i arbetet/ mötet med barnen?

- Kan jag motivera mitt material med ett tydligt syfte?

- Vad är det för kunskaper jag vill att barnen skall få?

- Finns det en koppling till Läroplanen?

Något som verkligen kändes befriande var uppmaningen vi fick om att låta ämnet vara ämnes integrerat. Vilket med andra ord betyder att vi med fördel kan skapa ett material som inte är bundet till något specifikt ämne utan kan användas på flera olika sätt och främja flera olika ämnen samtidigt.

Precis som Lyckeståhl tar Arnér (2009, s. 28-30) upp vikten av perspektivtagandet i arbetet med barn. Utgår vi ifrån ett barnperspektiv i de sammanhang som vi integrerar med barn och försöker vi intressera oss för det som är viktigt ur barnens synvinkel?

I arbetet med det didaktiska materialet är det viktigt att få med barnen och skapa ett material som både intresserar mig och de barnen som materialet skall användas med. Jag tror att det är viktigt att skapa ett material som är intressant sett ur både barns perspektiv och ur ett pedagogiskt perspektiv. Det är viktigt att få med alla på tåget, både barn och pedagoger för att få en så bra verksamhet som möjligt. Intresserade barn ger engagerade pedagoger och engagerade pedagoger ger intresserade barn.

Jag är taggad och spänd inför kommande uppgift och ser fram emot att få skapa ett utmanande och roligt material att ta med till VFUn. Extra spännande är att jag under vårens VFU kommer att vara i en förskoleklass istället för förskolan. Barnen kommer att vara äldre (6 år) och kräva andra slags utmaningar, något som kommer att bli väldigt spännande eftersom jag endast har erfarenhet av barn i åldrarna 1-5 år sedan tidigare.

Exempel på didaktiskt material

Referenslista:
Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

---

[1] Lena, Lyckeståhl. Didaktiska aspekter på olika material. Högskolan i Borås, 26-01-2015.

Skapa med textilier!

Helt otroligt vad mycket man kan göra med lite!

I fredags fick jag möjligheten att lära mig hur man på olika sätt kan arbeta med textiler på kreativa och enkla sätt men ändå få ett arbetat och genomtänkt slutresultat. Det som stoppar i skapandet är egentligen bara fantasin, något som jag verkligen fått erfara idag.

Jag tycker att det är viktigt och roligt att man inte alltid behöver använda sig av nytt material när man skapar för att få ett fint och användbart resultat.

Jag fick bland annat pröva på att måla med textilfärg på olika tyger. En otroligt rolig och kreativ aktivitet. Vi kunde välja mellan att måla på fri hand, använda egen gjorda eller färdiga schabloner eller använda andra hjälpmedel för att nå det resultat vi ville ha. Som sagt, endast fantasin som sätter gränserna.

Jag såg direkt hur användbart det här kan vara i förskolans verksamhet. Genom att återanvända exempelvis gammal gardin kan man på ett spännande sätt att göra barnen delaktiga i verksamheten och samtidigt kunna träna bland annat både motorik, språk och matematik. Vill man kunna tvätta gardinen kan det vara läge att köpa in speciell textil färg som vi fick använda oss av idag. Om man inte tycker att det är så viktigt att färgen sitter kvar efter tvätt kan man lika gärna använda sig av vanlig flaskfärg. Det man bör tänka på om man väljer flaskfärg är dock att tyget kan bli hårt och färgen på tyget bli spröd.

Barnen kan få måla på fri hand, med pensel, med händer, med svampar, schabloner, stämplar osv. Låt barnen experimentera och pröva sig fram! Björkdahl Ordell m.fl. (2010) förklarar gång på gång vikten av att låta barnen pröva sig fram i sitt skapande. Att inte som pedagog ge dem en färdig mall att följa utan låta baren skapa, vara kreativa och nyfikna. Vi ska inte vara rädd för att ställa frågor och utmana barnen så länge vi finns med som stöd.

Vi fick även pröva på att "teckna med tråd". Vi fick en text som vi fick läsa och sedan tillsammans med några andra tolka texten och sedan sy ner tolkningarna på en bit tyg. I förskolan kan man låta barnen lyssna på en låt eller text och sedan låta dem uttrycka sina tolkningar med hjälp av nål och tråd. Enklast är att spänna fast tyget på en ram som vid broderi. På så sätt kan man utan större svårigheter samarbeta flera stycken på samma bit tyg. Barnen välja färg på tråd/garn själva och bör använda en stor och trubbig nål. I en aktivitet som denna får man in både motorik, färger, matematik, språk och samarbete.

Två roliga aktiviteter men många tillfällen till att lära nya och utveckla redan befintliga kunskaper! Båda aktiviteterna går självklart även att koppla till Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev 2010, s.10) där det bland annat står att förskolan ska stäva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala kring dessa. Det står även att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Förskolan ska också sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

Vi fick tips på bra och inspirationsrik litteratur om man vill läsa in sig lite extra på ämnet och få en kickstart i kreativiteten. (se bild nedan)

En bok handlar bland annat om gerillastickning och innehåller många vackra och inspirerande bilder.
Väldigt intressant!

Så nu, släpp fantasin fri och skapa på! 

Förslag på rolig och intressant litteratur.

Jag valde att vika ett papper på mitten och sedan måla endast på ena sidan av vikningen. När jag kände mig nöjd vek jag ihop pappret igen fick på så sätt ett symmetriskt mönster som jag sedan kunde trycka direkt på tyget.

Andra valde att göra egna schabloner och dutta på färgen med hjälp av en svamp eller rolla på färgen med en färgroller.

Vi var en grupp med fyra studenter som sydde sin egen tolkning fast på samma tyg. Innan vi började sy samtalade vi om hur vi tolkat texten.
Texten vi fick fick var: "Havet låter på ett särskilt sätt". 


Havet låter på ett särskilt sätt

Himlen tiger stilla

Älska någon

Är både svårt och lätt

Tusen gånger har jag gjort dig illa
Havet låter på ett särskilt sätt
Himlen tiger stilla
Säg mig du vad som är fel och rätt
För ögonen vill inte öppna sig 
Och mina öron hör så illa

Referenser

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil:en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl.[Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på internet: Läroplanen för förskolan