Verkligheten och arbetslivet, snart kommer jag!

Nu har den här terminen nått sitt slut och det är med blandade känslor som jag blickar framåt mot den sjunde och sista terminen på förskollärarutbildningen. Jag ser fram emot att äntligen få komma ut i arbetslivet och få börja leva livet på ”play” igen. Jag känner mig redo för arbetslivet och de utmaningar och möjligheter som medföljer. Men..innan examen är det en hel termin med både praktikperiod och C-uppsats som ska genomföras.

Varje termin och varje kurs lämnar ett avtryck i våra liv. Det avtrycket kan vara stort eller det kan vara litet. Det viktigaste är att det finns där. Vi utvecklas och ändras efter varje ny erfarenhet och kunskap som vi får och vi blir mer och mer förberedda inför vår blivande yrkesroll som förskollärare.

Jag lämnar den här kursen och terminen med inspiration. Vi har fått möjlighet att vara kreativa, skapa och inspireras. Det har verkligen varit en kulturell resa med allt från en uppdukad materialbuffé i bildsalen till olika museibesök och bloggande.  Vi har fått pröva på en mängd olika saker inom skapande och kreativitet.  Är det något som jag tar med mg från kursen så är det hur viktigt det är med frihet. Frihet i skapandet, frihet i tänkandet och frihet i vem man är. Det finns inga rätt eller fel i hur du skapar, i hur du tänker eller i vem du är.

Vi har ett stort ansvar som pedagoger och vuxna att inte begränsa barnen i skapandet, tänkandet och personligheten. Att låta barnen testa sig fram när de skapar och att inte ge dem någon specifik mall som de ska följa kan vara en bra början. Att inte trycka ner dem när de kommer med förslag och idéer utan att istället uppmuntra att dem. Och att berätta och bekräfta att alla är olika och att olika är bra!

Jag ser fram emot att få arbeta i förskolan. Att få vara en del i en utveckling och en del i en början på ett livslångt lärande. Vi människor blir aldrig fulländade eller färdiga, vi kan aldrig kalla oss perfekta. Vi är under ständig utveckling och det finns alltid något nytt vi kan lära oss. Det är en otroligt spännande resa och jag kommer att få förmånen att vara med ifrån början, i förskolan.

En termin kvar i studiebubblan som ska levas ut till max men efter den, då verkligheten och arbetslivet, kommer jag!

Utställning av didaktiskt material

Idag har vi haft en slags "mini mässa" där vi ställt ut våra didaktiska material och fått möjlighet att ge och ta inspiration från varandra. Det har varit en väldigt intensiv men också väldigt givande dag. Det är fantastiskt hur mycket olika saker man kan göra utifrån samma utbildning. Det är verkligen ett bevis på att alla är olika och att olika är bra! Det är verkligen givande att dela idéer och tankar med varandra. Det finns utvecklingsområden inom sitt egna didaktiska material som man inte själv tänkt på men som man får inspiration till genom frågor och tankar som andra får när de ser materialet. inte nog med att man får fler idéer till sitt egna material utan man får även helt nya idéer och tankegångar efter att man fått se alla andras material. Det blir en enorm bredd på materialen när det är anpassade till allt från 1 till 7 år. Det har varit en väldigt givande dag med allt från matematikspel till olika instrument, sinnesövningar, språkutvecklings aktiviteter och naturkunskaps material.

Några av dagens alla didaktiska material

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 9) redogörs för att förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på internet: Läroplan för förskolan

Besök museum!

Vi har fått i uppgift att under den här terminen besöka ett visst antal museum för att sedan fundera på hur jag som pedagog kan använda mig av museum och museibesök i förskolans verksamheter. Nedan kommer en kort sammanfattning av sex olika museum varav fyra i Göteborg och två i Borås samt mina tankar kring hur man kan utnyttja museum i förskolans vardag.

Hasselblad Center i Göteborg

Hasselblad Center är en fotoutställningshall där olika fotografer får chansen att ställa ut sina fotografier. Nu är det en vietnamesisk- amerikansk fotograf som heter An-My Le, som ställer ut sin utställning. I utställningen presenteras An-My Les alla större serier ”Viet Nam”, ”Small Wars”, ”29 palms”, ”Events Ashore” och ”Charlie Don´t Surf.

”Viet Nam” (1994-1998) är fotografier på det vietnamesiska landskapet. ”Small Wars” är fotografier tagna i Virginias och North Carolinas skogar. ”29 Palms” (2003-2004) är en filminstallation  som visar hur amerikanska soldater förbereder sig inför en stationering i Irak och Afghanistan. I serien ”Events Ashore” (2005-2014) tolkar An-My Le bland annat krigets efterföljder i USA.

Jag kan tycka att det kan kännas svårt att ta med barnen till Hasselblad Center när det är en utställning om ett krig som utspelades för länge sedan och som barnen kan ha svårt att relatera till. Nästa fråga är om man ens borde ta med barnen till en utställning om krig överhuvudtaget. Det är svåra val att göra och kanske något som man får känna av i varje enskild barngrupp. I en del barngrupper är det säkert inga problem men i andra kan det vara mer känsligt. Kanske kan man endast samtala kring bilderna om det känns svårt med kriget.

Världskulturmuseet i Göteborg

Världskulturmuseet är uppbyggt av flera olika utställningar. Under mitt besök var det tre olika utställningar igång – Playground, Earthlings och Wiphala.

Playground är en utställning om normer och rätten om att få vara sig själv. Både gamla och nya föremål från Sverige och Vietnam berättar historier om fördomar, genus och kärlek.

Earthlings (på svenska Jordlingar) är en fantasivärld utan gränser för hela familjen att ta del av. Jordlingarna bor på planeten Tellus (Jorden) och påminner mycket om oss människor. Här kan barnen skapa egen musik, bygga städer, lyssna på olika ljud, känna på olika gömda föremål och läsa om Jordlingarna. Det är ett rum fyllt av upptäckande för hela familjen.

Wiphala är en berättelse om en 1000 år gammal flagga och om hur symboler både kan stärka identitet men också skapa konflikter.

Jag tycker att Earthlings (Jordlingarna) helt klart är värda ett besök. Om man känner att an inte kan åka dit med hela barngruppen kan man åka några pedagoger och hämta inspiration. Jag tycker att det fanns mycket inspirerande som man absolut kan använda och utveckla på förskolan. Det andra två utställningarna upplevde jag dock som lite tunga och tråkiga. Det krävdes mycket reflektion och var svåra att ta in så jag skulle inte rekommendera dessa till en barngrupp. Kanske kan man åka dit och hämta inspiration som man på något sätt kan använda i verksamheten. Det fanns mycket vackert att titta på.

Stadsmuseet i Göteborg

Stadsmuseet är helt klart en av mina favoriter. Jag tycker att det är otroligt roligt och spännande med utställningar där man verkligen får se hur dt såg ut förr i tiden. Det är extra roligt när man kan följa utvecklingen från stenåldern, vikingatiden, medeltiden, 1600-talet, 1700-talet och 1800-talet. Här får barnen vara med om utvecklingen och se hur det såg ut förr och hur man var klädd. Att det inte alltid har funnits telefoner, toaletter, bilar osv. Otroligt spännande och fascinerande. Lite här och där finns det extra spännande saker som kan fånga barnen uppmärksamhet bland annat ett slags utedass där man kan lyfta på locken och se vad som gömmer sig under, instruktioner till olika lekar och spel som fanns förr och ett litet rum där barnen kan klä ut sig i tidsenliga kläder.  Varje tidsepok hade sitt lilla speciella barnanpassade material.

                                     

Järnåldern

Vikingatiden

1600- 1700-talet

1800-talet

Utöver de olika tidsepokerna fanns det en speciell barnavdelning och en avdelning som handlar om barnhemmet Vidkärr. Barnavdelningen var inte speciellt imponerande. Det stod att det skulle vara barnens museum men jag kan inte påstå att det var något museum utan mer en liten lekhörna. Avdelningen som handlade om Vidkärrs barnhem var däremot något som jag tror kan fånga intresset både hos barn och vuxna.  Det stod riktiga sängar längs väggarna, ett uppdukat bord i mitten, garderober osv. Det var återskapat på ett sätt som gjorde att det kändes som om att man har inne på barnhemmet. Det kan vara intressant att samtala med barnen kring barnhem och varför barnen fick komma dit och att det fortfarande finns barnhem på vissa platser i världen.

 Vad är ett barnhem?

Jag tycker att Stadsmuseet är ett väldigt intressant och roligt museum. Det händer något hela tiden. Det kan vara roligt att få följa utvecklingen som skett i Sverige. Jag tror att det upplevs bäst på plats och är svårt att återskapa om man bara åker några pedagoger. Kanske kan det vara bra att åka dit i två mindre grupper. Hel barngrupp kan vara svårt att hålla koll på och svårt att finnas tillför vid frågor och funderingar. Det kan vara bra att vara lite förberedd som pedagog men också att vara med och utforska tillsammans med barnen.   

Naturhistoriska museet i Göteborg

På naturhistoriska museet finns et otroligt mycket att se. Det är uppstoppande djur i alla dess former och en avdelning med hur vår kropp fungerar. Det finns en fågelutställning som är otroligt stor, en pälsdjurs avdelning med både stora och små djur, en undervattens avdelning med ”mindre” fiskar och undervattensdjur och en avdelning med ”större” vattendjur som en val, delfiner, hajar, sälar och sjölejon.

Personligen är jag lite besviken på Naturhistoriska museet. Jag hade nog förväntat mig mer, jag tyckte att det var dålig belysning samt slitna lokaler och djur. Jag har ett stort intresse för just djur och natur vilket gör att jag varje år besöker olika djurparker. Jag har även varit på Universeum i Göteborg ett flertal gånger. Jag tycker personligen att det var tråkigt att titta på uppstoppade djur jämfört med levande. Men kanske att det är mer uppskattat bland barnen. Ibland kan det ju upplevas mer otäckt om djuren rör på sig vilket de gör på djurparker och dyl. Kanske passar det då bättre att besöka exempelvis Naturhistoriska museet.  En annan fördel med att djuren är uppstoppade är att man kan komma riktigt nära dem och titta ordentligt. Något mer som kan vara av intresse på museet är att de har sådana djur som faktiskt inte finns i naturen idag och/eller som är väldigt ovanliga. Så visst, naturhistoriska museet kan även det vara värt ett besök.

Textilmuseet i Borås

Textilmuseet överraskade mig väldigt positivt. Jag trodde inte alls att det var så intressant och inspirerande som det faktiskt var. Det är ett av de få muséum där man faktiskt får röra sakerna. Vi fick flera gånger höra hur mycket man arbetar för att man ska få röra allt som finns på museet. De få saker som man inte får röra är inglasade. Mycket på Textilmuseet handlar om att återvinna och återanvända något som alltid är aktuellt på förskolan.

Jag tror att Textilmuseet absolut är ett museum att besöka med barnen. Det är ett välkomnande museum där det är okej att röra saker och testa saker. På andra plan finns det en avdelning med en mängd kläder från 70, 80, 90och början av 2000 talet som man får testa om man vill. Det tror jag att barnen kan tycka är riktigt roligt. Man kan också boka en visning med barngruppen. Då kan man även få sitta och pyssla med olika textilier eller måla med textil färg osv. Jag tror att det kan vara bra att få göra något kreativt med händerna efter att man gått en rundvandring och fått ta in så mycket olika intryck. 

Borås konstmuseum

När jag kom in i konstmuseet var min första tanke stillhet och rofyllt. Det känns som att fokus lagts på fotografier och bilder. Det fanns ett och annat övrigt objekt i form av någon skulptur eller dyl. men det var övervägande tavlor som prydde väggarna. Det var dock inga överbelastade väggar utan oftast hängde endast en eller högst tre tavlor på varje vägg. Det var en lugn och minimalistisk känsla. De utställningar som pågick när jag besökte museet var: Stoftkorn av svart (Hans Gothlin), Iranian Artists under 30 (Galleri U), Meetings (Västerås – Borås t.o.r) och Vi minns Lars Tunbjörk. Museet består av tre våningar där de olika utställningarna är uppdelade.

Om man går in på Borås Stads hemsida kan man läsa mer om kulturmuseet och hur tanken är i arbetet med barn i förskoleklass. Kulturmuseet vill ge alla möjlighet att ta del av uppleva, aktivt delta osv på sitt sätt och på sina villkor. Konstmuseet håller i både visningar och lektioner speciellt anpassade för barn i olika åldrar.  Om man läser under fliken Förskola – åk 3 finns det två olika aktiviteter. Den första aktiviteten heter Upptäck färg! och går ut på att barnen först på en guidad tur i museet och upptäcker all färg som finns runt om kring oss i konsten på väggarna. Under konstvandringen stannar de till då och då och samtalar kring vad de ser. När sedan själva vandringen är klar fortsätter de in i konstverkstaden där barnen själva får pröva hur många olika färger det finns och hur det kan se ut. Den här aktiviteten tar ca 60 min. Den andra aktiviteten heter Skulpturerna lever. I den här aktiviteten får barnen upptäcka olika skulpturer både de som finns inne i museet men också andra som finns runt om i Borås stad. En frågeställning som barnen får är vad skulpturerna kan tänkas göra hela dagarna? Aktiviteten avslutas med att barnen tillsammans får agera skulpturer. Även den här aktiviteten tar ca 60 min.

Konstmuseets verkstad

Jag tror att det kan bli långtråkigt för barnen att gå på konstmuseet utan någon slags planerad aktivitet i stil med ovanstående aktiviteter. Som pedagog kan man säkert komma egna aktiviteter om man vill det. Dock bör kanske pedagogen som jag nämnt tidigare vara förberedd genom att ha läst på lite om de aktuella utställningarna innan man planerar aktiviteter och tar med barngruppen. Jag tycker det känns positivt när museum som kan vara svåra att besöka med en barngrupp kan erbjuda barnanpassade aktiviteter.

Allmänt om museibesök med barngrupp

Det kan vara en utmaning att besöka museum med barngruppen både ekonomiskt och rent genomförbart. Men lyckas man få ihop dessa delar finns det ett stort urval av museum att välja mellan. En del museum upplevs bäst på plats med barngrupp medan andra kan vara mer lämpliga att besöka som personal och hämta inspiration hos för att sedan utveckla arbeta med på förskolan. Man bör ringa museet innan man besöker det med barngrupp. När man ringer museet kan man även passa på att fråga om de gör guidade turer för förskolor som kommer med en barngrupp, många gör det. Om man inte vill ha en guidad tur eller om museet man vill besöka inte kan erbjuda det kan man hitta på mycket på egen hand för att vidhålla barnens intresse. Innan man besöker ett muséum eller liknande kan det vara bra att ta reda på information innan man ger sig av. Det kan vara bra att även involvera barnen i informationen så att de har lite koll de med innan resan. Vi fick ett roligt tips av Marie Bendroth[1] som man kan göra med barnen. Vi själva vara med och pröva det under ett besök på Textil Högskolan i Borås. Vi blev indelade i mindre grupper med ca 4 stycken i varje grupp. Varje grupp blev sedan tilldelad var sitt konstverk/skulptur som vi skulle samtala om. Vi skulle prata om vad vi tror att ett konstverk om det är snällt eller elakt och vart det bor osv.  Efter en stunds samtal i gruppen fick vi presentera konstverket och det vi kommit fram till för resten av klassen. När alla presenterat sitt konstverk fick vi ett nytt konstverk att samtala om där vi även skulle försöka hitta ett samband mellan de två olika konstverken som vi samtalat om. Kanske är de kära i varandra, kanske ser det ena snällt och varmt ut och det andra kallt och elakt. Fantasin har inga gränser.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn

-       tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.

-       - utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.

-       - utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

-      -  utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.


Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev, utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på internet:Läroplan för förskolan

---

[1] Marie, Bendroth. Konstpedagogik och yngre barn. Högskolan i Borås, 11-03-2015.

Fältdagar, efter VFU-period

Det var med blandade känslor som jag idag lämnade den här terminens VFU-plats. Jag har verkligen trivts och känt mig som en i arbetslaget vilket gör att det känns tråkigt att VFUn redan är slut för den här gången. Samtidigt är jag väldigt nöjd med det didaktiska material och arbete som jag skapat och genomfört innan och under VFU-perioden. Barnen pratar fortfarande om "Pettson korten" och de aktiviteter som vi gjorde med korten. Förra fältdagen jag var där läste jag upp sagorna som vi gjort, den ena sagan knasigare än den andra och barnen lyssnade med spänning på alla tre sagor. Det ha varit en givande praktik och jag har lärt mig mycket. Det känns som jag gjorde ett bra val i att pröva på att vara i förskoleklass, det är en erfarenhet som jag inte skulle vilja vara utan.

Nedan kommer sagorna som barnen var med och gjorde. (Ibland gjorde barnen en fri tolkning på det ordet som de hade på sitt kort och använde sig av synonymer ex. Fisk blev Gäddan Gert och Båt blev paddla osv.) Jag har strukit under de ord som barnen hade på sitt kort.

Intro:
Jag vaknade tidigt, det var forfarande mörkt ute. Jag bestämde mig för att gå upp. Jag tände lampan vid sängen och drog av mig täcket. Huh! Det var kallt i rummet. Just när jag skulle dra på mig mina byxor knackade det på dörren. Vem i all sina dar är det som kommer så här tidigt och hälsar på!? Jag skyndade mig att klä på mig mina kläder och sprang fram till dörren och öppnade den...

1. Och där stod Pettson. Han hade gjort en pannkakstårta på kvällen som han skulle ge till Findus för det var hans födelsedag idag. Då blev Findus väldigt glad. Sen gick Pettson och Findus ut och fiskade. Då kom Gäddan Gert. Jag hade en båt som de fiskade i. Solen gick ner och dagen tog slut, men tänk så roligt vi haft det! Snipp snapp snut så var denna saga slut.

2. Och då kom Pettson. Han frågade om han fick köpa lite ägg. Men då fick han pannkakstårta istället. Då kom Findus och hoppade i sängen. Sen hoppade Gäddan Gert in. Pettson paddlade ut för att fiska. Då kom en höna. Sen gal tuppen på morgonen. Vilket äventyr! Nu går solen upp igen och en ny dag börjar. Slutet gott allting gott!

3. Det var Pettson som kom in. Han frågade om han fick låna några verktyg. Han hade med sig en tårta. Pettson frågade, vill du har något att dricka? Saft, vill du ha det? Ja tack, svarade jag. JIPPI! Jag vill ha saft! sa Findus. Saft! Hurra! Senare gick Findus ut och fiskade och han fick en stor fisk. Vad kul det är att fiska! Vi tar båten! Då ville hönorna följa med. Och de ville ha med tuppen. Vilken knasig dag det blev, men så roligt vi hade! Nu går solen ner och i morgon börjar en ny dag. Hej då!

Kommunikationer utifrån ett specialpedagigiskt perspektiv

AKK – Alternativ och Kompletterande Kommunikation

TAKK – Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (inte samma sak som teckenspråk)
GAKK – Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation

Vi har haft två olika föreläsningar/ work shops med Camilla Carlsson[1] där vi fått ta del av hur vi kan hjälpa barn som är i behöv av extra stöd i sin kommunikation. Det var två väldigt intressanta och givande tillfällen. Nedan kommen en kort sammanfattning av vad vi fick med oss.

Det är viktigt att tänka på att ett barn behöver:

1. Något att säga.
2. Ett sätt att säga det på.
3. En anledning att säga det.

Alla har rätt till att kunna kommunicera.

En hjälp för barnet kan vara att koppla samman olika sätt att utrycka sig på för att få en helhet i kommunikationen. Exempel på komplement till det verbala språket kan vara bland annat kroppsspråk samt bilder- och tecken som stöd.

BRO – Barnet – Redskapen – Omgivningen

Att tydliggöra för barnet genom bilder – och/eller tecken som stöd.

Kommunicera med tydliggörande pedagogik:

Rummet/Miljön

- var ska jag vara?
- var ska jag hänga min jacka?

Innehåll

- vad ska jag göra?

- hur ska jag göra?

Person

- vem ska jag vara med?

- vem vill göra samma sak som jag?

Tid

- när slutar det?

- hur länge?

- vad händer sen?

För många barn kan ändringar i schemat vara traumatiskt. Men i förskolans verksamheter behöver vi kunna vara flexibla om det dyker upp oväntade saker. Vi kan gå ifrån schemat/ det planerade så länge vi är tydliga och visar/synliggör/ förklarar för barnen vad som händer. Skapa inga problem i onödan.

Även om barnet inte alltid förstår själva ordet kan det förstå bilden eller tecknet.

Om man arbetar med bilder finns det några saker att tänka på:

1.     Det är omgivning runt barnet som hjälp barnet att lära sig sambandet lemman bild och aktivitet.

2.     Vad signalerar bilden för dig? Alla tolkar bilder olika beroende på intresse och erfarenheter.

3.     Tänk på perspektivet! Kanske är det bra om barnet själva för ta fotografierna?

4.     Det kan vara bra att använda olika bilder till samma aktivitet.

5.     Verklighetstrogna bilder kan vara väldigt viktigt för en del barn. Om min mamma har en röd bil fungerar det kanske inte om bilen på bilden är blå.

Pekprata

Det kan vara bra att ha en bilderbok i varje rum med bilder på sker som finns i rummet. Ex. i ateljén, matsalen, dockvrån, byggen osv.

Samtalsmatta

En vanlig dörrmatta och laminerade bilder med kardborre bakom kan fungera som en slags flanotavla. Man kan använda mattan som en metod för att uttrycka känslor.
Vad tycker jag om/ inte om?

Dagsscheman

Att använda sig av dags scheman är ett sätt att tydliggöra för barnen av som kommer att hända under dagen och ungefär när. Det är en omtyckt metod både bland alla barn och används på många förskolor.

Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation

Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation

Läroplanen för förskolan

Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn:

- Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.

- Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge utryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.

- Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

- Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.

- Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, toka och samtala om dessa.

Kursmål:
Efter genomgången kurs skall studenten på fördjupad nivå kunna:

- redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

-  redogöra för, tillämpa och motivera användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.
- förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010) Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på internet:Läroplan för förskolan

---

[1] Camilla, Carlsson. Kommunikationer utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Högskolan i Borås, 2015-02-23 & 2015-05-08.

Didaktiskt material, del 3, Genomförandet

Nu har jag genomfört alla tre aktiviteter tre gånger i tre olika grupper. Det var otroligt roligt och mycket givande att få möjligheten att göra varje aktivitet tre gånger i tre olik barngrupper.
Jag tänkte försöka att sammanfatta lite kort hur det gick.

Aktivitet 1- Beskriv ordet
Den här aktiviteten var den som flest barn tyckte var roligast. Den flöt på bra och i princip alla barn förstod vad vi skulle göra. Några barn hade lite svårt att hitta beskrivande ord och tyckte därför att aktiviteten var lite svår, men efter lite hjälp och stöttning av mig så gick det bättre och nästa gång det var deras tur klarade de det helt på egen hand. Jag började aktiviteten med att förklara och ge ett exempel på hur man kan göra. Jag fortsatte sedan med att själv börja att beskriva ordet på mitt till kort. Det märktes att många av barnen var ovana vid att beskriva något med hela meningar därför kändes det som det var en givande aktivitet. Barnen fick öva på att uttrycka sig genom att använda sig av hela meningar och dessutom anpassa sitt språk och sina ordval utefter vilka det var som lyssnade.

Ett barn fick som uppgift att beskriva jordgubbe och valde att beskriva det så här:
"Det är något rött, det har blad och svarta prickar på sig. Man kan plocka det och köpa det i affären. Man kan ha det på tårta och det smakar gott." 

Aktivitet 2 - Vad ska bort?
Barnen har sedan tidigare erfarenhet av liknande aktiviteter som den här. Det var därför många som tyckte att aktiviteten var tråkigt eftersom de tyckte att de gjort en liknande aktivitet många gånger innan. Jag och min handledare hade hoppats på att det skulle vara positivt att barnen hade tidigare erfarenhet av en av aktiviteterna men det var nog mer negativt den här gången. Barnen förstod och klarade av aktiviteten bra även om inte alla tyckte att den var jätterolig. Barnen var duktiga på att se likheter och skillnader både mellan bilderna och orden. Ibland kunde det vara ett ord som inte passade in för att det saknade en bokstav som de andra tre hade, nästa gång kunde det vara en bild som saknade en färg och ibland var det egenskaperna hos det som bilden föreställde som avgjorde vad som skulle bort. Det var väldigt spännande att få lyssna på alla olika lösningar som barnen kom på.

Här är ett exempel på fyra stycken kort som barnen fick framför sig. Uppgiften var att komma fram till ett kort som skulle bort. Lösningar jag fick var allt från att fisken skulle bort för att de andra tre lever på land till att Findus ska bort för att de andra tre har någon slags kam på huvudet/ryggen och det har inte Findus.  

Aktivitet 3 - Göra en saga
Jag började med att förklara hur vi skulle göra. Jag berättade att vi skulle göra en saga tillsammans och att alla skulle få var sitt kort bakom ryggen och att det skulle vara hemligt för alla andra. Jag tog två kort och gjorde ett exempel på hur det det skulle gå till. Jag började berätta något och försökte få in ordet på ett av exempelkorten och sedan fick barnet bredvid mig agera med i exemplet och fortsätta sagan med att få in ordet på det andra exempelkortet. Jag hade förberett med att välja ut första omgångens kort och lagt dem i en speciell ordning för att sedan kunna använda samma ordning i de andra grupperna. Jag skrev också en början på sagan som innehöll de ordet som jag hade på mitt kort. Jag använde mig sedan av samma början i alla tre grupper. De flesta barnen tyckte att det var en rolig aktivitet och ville göra fler sagor efter att vi gjort den första. Det märktes att barnen tog mycket inspiration från både när vi beskrev orden, när ett kort skulle väljas bort samt från böckerna och sångerna som används i temaarbetet.

Jag valde att börja berättelsen med ordet LAMPA och började berättelsen så här:
"Jag vaknade tidigt, det var fortfarande mörkt ute. Jag bestämde mig för att gå upp. Jag tände lampan vid sängen och drag av mig täcket. Huh! Det var kallt i rummet. Just när jag skulle dra på mig mina byxor knackade det på dörren. Vem i all sin dar kommer så här tidigt och hälsar på!? Jag skyndade mig att dra på mig mina kläder och sprang fram till dörren och öppnade den..."
Här fick barnet bredvid mig ta över berättelsen med uppgiften att få in sitt ord, i det här fallet Pettson.

Det var roligt att se utvecklingen från första aktiviteten till sista. generellt sett visade barnen ett stort intresse för aktiviteterna och samtalar om dem även nu  i efteråt. Jag är i det stora hela nöjd med mitt didaktiska material och ser att barnen utvecklats under det tre aktiviteter som vi gjort tillsammans. Syftet jag hade med materialet var språkutveckling både i skrift, läsning och verbalt något om jag anser har uppnåtts. Jag är nöjd.

Kursmål
Efter genomgången kurs skall studenten på fördjupad nivå kunna:

- självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

- utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.

- kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.